Lost in translation...

Nu har jag hunnit stadga mig på mina 5 kvadrat. Och konstigt vore det ju annars med tanke på att 5 kvadrat är ganska lätt att fylla ut, särskilt med en packning på nästan 30 kg. Värdparet för Core Livingtel och deras dotter, som för övrigt är grym på engelska, har varit underbart snälla och hjälpsamma på alla sätt och vis. Trots att det inte är mycket yta på mitt rum så trivs jag otroligt bra. Det är en stor omställning från mitt rum hemma och det har verkligen fått mig att inse vilken otrolig lyx jag har i Stockholm. Jag ska lägga upp bilder på mitt rum så ska ni få se vad som menas med compact living...

Jag vaknade vid nio imorse när min väckarklocka ringde. Dock kände jag för att snooza ett tag och sov vidare tills klockan var runt kvart i ett. Då började dagen för min del och jag och min granne Christian (tysk) bestämde oss för att vandra till universitetet och på så sätt ta reda på hur lång tid det tar att gå. I hallen hittade vi en ny kille som hette Mark (brasilianare och holländsk) och han ville gärna hänga med på vår upptäcksfärd. Enligt beskrivningen av Core Livingtel skulle det ta ca 10 minuter att gå till universitetet och vi tre var överens om att detta nog var en underdrift. Ute sken solen och det var otroligt varmt och fuktigt. På vägen till universitetet mötte vi typ tre koreaner, det verkar inte som att man vandrar omkring i den här stan så mycket alltså. Vi passerade KAIST University som är ett annat stort universitet. Faktiskt så ska tre studenter från Stockholms Universitet gå där nu i höst, så det är ju jättekul! När vi kom fram till Korea University, vårt mål, tittade vi på klockan och kunde konstatera att vi hade haft rätt. Det tog ca 30 minuter att gå....

Universitetsbyggnaderna var otroligt fina. Stockholms Universitet kan slänga sig i väggen många gånger om! Dock har jag förstått att det är dyrt att studera på KUBS (Korea University Business School) så det kanske kan förklara saker och ting... Mark, Christian och jag vandrade omkring på universitetsområdet en stund och besökte en utställning om tigrar. Allt var på koreanska så vi förstod ju ingenting. Efter utställningen vände vi hemåt. När vi kom tillbaka till Core Livingtel insåg vi att klockan var nämre tre och att det kanske skulle vara bra att äta något. Tyska Elena, Sara från Singapore och Choang (vet ej stavning) från Kina vill gärna följa med. Bara fem minuter från vårt boende hittade vi en mysig liten restaurang. Att beställa mat skulle dock visa sig vara svårt, vi hade ingen aning om vad som stod på menyn eftersom allt stod på koreanska tecken. Det fanns bilder på alla maträtter men det är svårt att se skillnad på friterad kyckling och friterat fläsk... Vi ritade kor, grisar, fiskar och kycklingar och hon som jobbade på restaurangen skrattade åt oss. Vi skrattade minst lika mycket bör tilläggas. Till slut bestämde jag mig för "cheese don kassu", vilket är fläsk med ost i mitten och som sedan friteras. Till detta serverades ris, misosoppa och kimchi. Maten var god och speciellt dyrt var det inte heller. Efter lunchen ville tjejerna också gå till KUBS så jag följde dem nästan hela vägen dit.

När jag kom tillbaka till Core träffade jag Sanny, ägarparets dotter. Hon och hennes föräldrar tog mig, Christian, Mark, Sara, Xian Chian (vet inte om hon heter så egentligen, men låt gå för denna gång), Eloise och Margot till Home Plus där i kunde köpa grejer till våra rum. Vi spenderade en timme i varuhuste och jag fick med mig ett täcke, en papperskorg, korgar till garderoben, nudlar, mjölk och flingor. Med andra ord är jag väl utrustad för de kommande dagarna! Det var kul att se en riktigt stor mataffär med koreanska varumärken och mat. I mataffären delades det ut matprover på kokta och stekta dumplings, supergoda!

Väl tillbaka på Core behövdes en vilostund. Vid niotiden mötte jag upp Elois, Elena, Christian, Mark och fyra fransmän ytterligare. Vi hade bestämt oss för att äta tillsammans. Just då kom även Daniel, den andra svensken från Stockholms Universitet, och han ville också följa med. Vi vandrade runt i våra kvarter och bestämde oss för att gå till samma restaurang som vi ätit lunch på. Egentligen föredrar jag att testa nya saker men denna gång hade vi ju faktiskt ett helt gäng människor som inte varit med vid lunchen. Alltså kände jag mig lite ursäktad. Det roliga nu var att det visade sig att det fanns en meny på engelska, undrar varför vi inte fick se den tidigare på dagen? Daniel, Elena och jag delade på två rätter. Det var någon slags sushi som var jättegod. Till detta drack vi Hite, en väldigt ljus öl. Den smakar som vatten. Fransmännen tyckte att det var trevligt men ville avvika efter middagen då några av oss fortsatte vidare mot en bar. Vi hittade en bar vid namn Indy och tänkte att det lät tufft, så vi testade. Stället var mysigt och lite underground och dessutom var ölen väldigt billig!

Imorgon är det Orientation Days så kvällen slutade tidigt. Jag är full av förväntan inför morgondagen och hoppas på det bästa. Det ska bli kul att träffa våra buddies och få höra lite mer om vad KUBS är och vad Seoul har att erbjuda.

Kramar

Julia