söndag 21 november 2010

Host host

Trots mirakelpillerna har jag inte blivit hundraprocentigt frisk. Men bättre, det mår jag! I mitt senaste inlägg berättade jag att jag skulle på kazakstansk restaurang och här kommer alltså uppföljningen om hur besöket var!

Tillsammans med Aiza och Moldir från Kazakstan samt Yalkin från Uzbekistan tog vi tunnelbanan till Sinchon där Joyce korean/amerikan väntade. Restaurangen heter Eurasia och ligger ca 15 minuter från Sinchon station exit 2, vid Megastore (biografen) och precis ovanför Paris Baguette. Lata som vi var tog vi i alla fall en taxi dit och var där på 3 minuter.

När vi klev in i restaurangen möttes vi av dånande musik och ett gäng koreanska affärsmän som satt och skrålade vid ett långbord. Framför dem pågick en slags föreställning framförd av en rysk kvinna. Hon dansade och rörde sig så sensuellt hon kunde, endast iförd rosa stringtrosor och en "långkjol" som bara täckte baken. Vi blev alla väldigt förvånade, men vi satte oss vid ett bord i alla fall. Vi lät Yalkin beställa maten och inte långt därefter äntrade ytterligare tre ryskor "scenen" (golvet) framför herrarna. Dessa var iklädda någonting som liknade utstyrseln brasilianarna brukar ha på sig på sina karnevaler. Mycket lustigt!

Efter ett tag kom en av de koreanska affärsmännen fram till oss och bad om ursäkt: de hade beställt dansuppvisningen för kvällen. I samma stund anlände maten och det var inte lite mat Yalkin hade beställt! Joyce och jag åt varsin tallrik borsch (rödbetssoppa). Vidare fanns det olika sorters sallader, varav en hette "Olivière" som liknande en slags potatissallad med skinka i. Gott var det i alla fall! Efter soppan var både jag och Joyce mätta men det dukades fram nya rätter ändå. Denna gång lammkotletter och grillat fläskkött på spett. Det var verkligen gott! Yalkin stod för kalaset som gick på 110 000 krw (ca 660 sek) för 5 personer, vilket ju var väldigt snällt. Efter middagen åkte alla hem, mätta och belåtna. Med andra ord struntade jag i födelsedagsfesten, vilket kändes som ett vuxet beslut.

Fredagen innebar grupparbete tillsammans med Daniel. Återigen är det Business Ethics som gäller och nu har vi bytt ämne igen... denna gång skriver vi om tonfiskindustrin. Förhoppningsvis går det snabbt och ganska problemfritt! Middag åt jag tillsammans med Aliza och Chen från mitt boende samt Maria, Anna, Susanna och Jussi (de två sistnämnda finnar) på en indisk restaurang i Anam. Maria och jag delade på ett garlic nan (vitlöksbröd i indisk anda) samt en butter chicken. Dessutom drack jag en plain lassi. Middagen var supergod och att dela på en rätt plus ett bröd var absolut lagom för två personer. Totalt gick kalaset på 9500 krw för en rätt och ett nanbröd (ca 60 sek), billig middag med andra ord!

Efter middagen gick vi till en lokal bar där KU:s gitarrspelande studenter uppträdde. Stämningen var lite loj då de flesta hade varit på födelsedagsfesten dagen innan som tydligen hade varit ganska vild... Vi stannade inte mer än 45 minuter på puben innan vi gick hem. Skönt!

Igår pluggade jag och gjorde även ett besök på "The War Memorial of Korea". Alltså "krigsmuséet". Sun från min World Economyklass gjorde mig sällskap och vi tog oss dit med tunnelbana. Muséet ligger på linje 4 och stationen heter Samgakji. Väl framme tar man exit 6 eller exit 12, båda fungerar. Entrén är gratis, vilket är extra passande för dem som är studenter. Muséet är storslaget och rymmer hela Koreas krigshistoria och behandlar tre olika eror. Jag fick aldrig klart för mig hur det ligger till exakt. Det mer intressanta var ju delen som fokuserar kring Koreakriget mellan 1950 och 1953. Utanför själva muséet har man byggt stora monument där alla som är "missed in action" namngivits på stora stenblock. Så otroligt många människor miste livet under kriget och det går inte att förstå hur många det egentligen är när man väl står där... det känns väldigt omskakande.




Utanför muséet står olika krigsfordon uppställda, i vissa får man ta en rundtur medan man endast får se utsidan på andra. Ganska omvälvande att få se pansarvagnar, missiler och så vidare på så nära håll... Efter besöket tog vi en fika och sen blev det hemgång.




Kvällen ägnades åt lite plugg. Jag och Helena från SU (Stockholms Universitet) som pluggar på KAIST var båda krassliga och bestämde oss för att äta middag ihop. Det blev Korean bbq och sen tog vi en promenad. Helena visade mig ett E-mart som ligger i närheten men som jag aldrig sett förut, det blev några inköp av frukost vilket behövdes. Kvällen i övrigt blev lugn och jag såg filmen "Ghost Writer" som var jättespännande. Tack för tipset Patrik!

Nu väntar skolan och grupparbete, jättekul (ironisk).

Kramar

Julia

P.S. Min MacBook Pro har fungerat felfritt fram till nu. Strömsladden har på ett mystiskt sätt gått av, vilket är jättemärkligt då jag varit så försiktig med både dator och tillbehör... Trist att behöva köpa en ny. D.S.

1 kommentar:

  1. Vad bra att du känner dej bättre nu, Julia.
    Det måste som du själv säger ha varit ett gripande besök på muséet. Korea har en smärtsam hitoria. Det räcker ju med att inse det då landet delades i två delar. Själv är jag inte påläst alls om Koreansk historia. Det har framkommit på nyheterna att Nordkorea anrikar uran. Så deras planer verkar inte så trevliga. Jonas håller på att sätta upptavlor och det blir riktigt trevligt. Hoppas nu att du blir helt frisk. Imorgon övningskör jag med Patrik igen. Pussar och kramar från Mamma.

    SvaraRadera